Astra

Feministisk tidskrift

Oz, One Direction och antika frisyrer

It’s been a while, är väl att uttrycka det milt. Fredagslistorna tog en paus, som blev rätt mycket längre än jag hade planerat. Jag vågar inte lova att de blir allt för regelbundna nu heller, men ska göra ett försök. Här är sex intressanta artiklar jag ramlat över den senaste tiden. (Ja, nu är det ju visserligen inte fredag utan lördag. Detaljer, detaljer.)

1. Infografik❤ The Guardian visar på ett enkelt sätt hur kvinnors politiska rättigheter har utvecklats runtom i världen. Var och när har kvinnor fått rätt att rösta och ställa upp i val och när har en kvinna för första gången blivit vald i olika länder?

2. Utan att reflektera desto mera över det då älskade jag böckerna om Oz djupt och innerligt som barn. Det är först senare jag insett att det antagligen berodde på att huvudpersonen för ovanlighetens skull var någon jag kunde identifiera mig med: en flicka. I själva verket var hela serien fylld av intressanta, mångfacetterade, starka kvinnor. Vilket kanske inte är så konstigt med tanke på att L. Frank Baum var en övertygad feminist som propagerade för kvinnors rösträtt och var sekreterare för Aberdeen Women’s Suffrage Club. Därför är det Hollywood nu gör med Oz i den nya filmen Oz the great and powerful med James Franco i huvudrollen så upprörande. Elisabeth Rappe på film.com sätter fingret på vad som är fel med filmen:

”With such a rich tapestry on and off the Oz page, it’s depressing that 2013 finds our return to Oz burdened with a reluctant hero (the dominant kind in the 21st century), and not one of Baum’s plucky young heroines. In a bitter reversal of Baum’s stories, “Great and Powerful” casts the women as the sidekicks, standing by to aid the Wizard should he need it.  No longer instigators of action, the witches Glinda, Theodora, and Evanora now clasp their hands at arrival, thrilled the prophesied hero has arrived  (‘Aren’t you the great man we’ve been waiting for?’ asks Theodora, voice trembling. Actually, all the female dialogue seems to be on the wobbly verge of tears).”

3. ”Why does America pretend it doesn’t hate women?” av Anisha Ahuja på feminspire.com:

”Let’s compare these two cases. A gang rape happened in Ohio and no one heard about it. A gang rape happened in India and everyone heard about it (as we should). The American media has represented India as a misogynistic country where women need to be constantly wary of the men that surround them. [..] While our media went out representing India as a typical place for these deplorable events to happen, another woman’s similar story went ignored and without subsequent societal action. This country outright refuses to admit that it is a rape culture.”

4. Där det hysteri-skapande tonårsbandet av i dag, One Direction, drar fram tvingas folk möta den alltid lika skrämmande och upprörande insikten att tonåriga tjejer, trots århundraden av förmaningar att inte göra det, tänker på sex. Jag vet, det är förskräckligt, men så verkar det faktiskt vara. Tonåriga tjejer tänker på sex. Clementine Ford skriver bra om det på australiensiska dailylife.com:

”Despite Gale’s intimation that this behaviour has been thrust upon adolescent girls by recent corrupting forces (as if The Beatles, the Rolling Stones, Elvis Presley, NKOTB, The Backstreet Boys, N’Sync, Justin Bieber, etc etc etc were all simply myths enshrined in legend), the truth is a touch less complicated than that: adolescent girls are interested in sex. They always have been, and they always will be, and no amount of blame placed on a modern made up phenomenon will change that.”

5. Om du bara läser en grej från den här listan, läs det här. Som arkeologistuderande och feminist som regelbundet förtvivlas av hur förbisedda kvinnorna och deras roll och verklighet under antiken är inom arkeologin, är det här något av det coolaste jag sett. Janet Stephens, en frisör från Baltimore blev nyfiken på antika bysters frisyrer och bestämde sig för att utmana hela den etablerade forskningen.

6. Den utmärkta zinen Girls get busy gör ett specialnummer i färg på nätet. Massor av spännande konst och text, missa till exempel inte broderikonstnären Kate Elisabeth Rolison (om någon rik knäppis vill köpa den här i födelsedagspresent till mig blir jag inte alltför ledsen) och Camilla Carès kollage (se bilden).

Så här tacklar du ilskan

Vibrerar du som jag av raseri över alla dessa ”grattis på kvinnodagen”-tillrop och ”jag älskar kvinnor”-statusar på Facebook? Är du rädd att du tappar kontrollen och knäar nästa person som vill pracka på dig rosor på gatan?

Här är tre steg för att hantera frustrationen:

1. Mata ilskan genom att läsa valfri mängd sidor ur Valerie Solanas Scum-manifest.

”Det faktum att mannen är fullständigt egocentrisk, att han är oförmögen att relatera till, känna empati med och identifiera sig med andra människor, samt att han är uppfylld av en massiv, genomträngande och diffus sexualitet gör honom psykologiskt passiv. Han hatar sin passivitet och därför projicerar han den på kvinnor. Han definierar mannen som aktiv och sätter sedan igång och bevisar att han är det (”bevisar att han är Man”). Hans främsta strategi för att försöka bevisa det är att knulla (Stor Man med en Stor Kuk gör en Stor Grej).”

3. Få upp pk-peppen med Bianca – det är viktigt att lyssna tills du känner dig riktigt riktigt jävla pk. Så pk du bara orkar, hinner och kan, så pk att alla rasister och homofober och manschauvinister sätter sin rosa kvinnodagsskumpa i halsen. Älska pk.

 

2. Gå ut på stan och gör något riktigt irriterande.

pizza

“In 1921, early suffragettes often donned a bathing suit and ate pizza in large groups to annoy men … it was a custom at the time” (via Got a Girl Crush)

Med detta önskar jag dig en riktigt förskräcklig kvinnodag.

Sara

Zines, Doctor Watson och amerikansk fotboll

För att fira att vi äntligen fått färdigt det första numret av nya Astra och att det är bokmässa i Göteborg det här veckoslutet kommer här en fredags- eh, sorry, torsdagslista!

– Tycker du inte alls att det är kul att höstens första Astra är ute? Gillar du inte bokmässan? Skulle du egentligen bara vilja läsa någonting riktigt deprimerande? Kolla då in Tumblrn Feministhora. Där läggs alla möjliga hatiska inlägg och kommentarer mot feminister upp. Den fungerar som en bra påminnelse om hur hatisk tonen där ute faktiskt är och kan, om man har en bra dag, fungera som bränsle för att orka kämpa ännu lite mera och ännu lite högljuddare för jämställdheten. Har man inte en bra dag ska man nog hellre kolla nästa tips i stället.

– När amerikansk fotboll-spelaren Brendon Ayanbadejo i somras uttalade sig positivt om att homosexuella skulle få gifta sig, såg staten Marylands delegat Emmett C. Burns Jr rött. Han kontaktade till ägaren av Ayanbadejos lag och bad honom ”stoppa sina spelare från att uttrycka sig på det sättet.” What?

What? undrade också Chris Kluwe, en annan fotbollsspelare som skrev ett öppet brev till Burns där han förklarar exakt vad han tycker om Burns idioti.

”(W)hy do you hate freedom? Why do you hate the fact that other people want a chance to live their lives and be happy, even though they may believe in something different than you, or act different than you? How does gay marriage, in any way shape or form, affect your life? If gay marriage becomes legal, are you worried that all of a sudden you’ll start thinking about penis? ”Oh shit. Gay marriage just passed. Gotta get me some of that hot dong action!” Will all of your friends suddenly turn gay and refuse to come to your Sunday Ticket grill-outs? (Unlikely, since gay people enjoy watching football too.)”

Ett kort inlägg om varför en kvinnlig Watson spelad av Lucy Liu i CBS Sherlock-remake Elementary kunde vara en fantastisk idé, men sist och slutligen är en rätt dålig sådan.

– Den här bloggen behöver egentligen ingen annan presentation än bloggarens egen:

”Hejsan.
Jag är en kille som blivit dömd till döden i mitt hemland Iran för att jag är homosexuell.
Här skall jag berätta för er hela min väg från Iran till Sverige där släktingarna hittade mig tills jag blev flyttat till Finland under skyddad identitet. Det är en lång väg som började redan när jag var 16 år och kommer aldrig att ta slut.”

– Zines gör mig alltid så glad. Tanken på att någon har orkat lägga ner så mycket tid och ork på att skapa en egen tidning är bara så imponerande. Här hittar du Poc zine project, ett initiativ för att uppmärksamma zines gjorda av people of color (VARFÖR finns det inget vettigt begrepp på svenska?) och göra dem mera kända och lättare att hitta. Det ska bland annat resultera i en ambulerande utställning, ett arkiv och en webbplats. Evenemangen är i USA men deras hemsida ger en massor av intressant zineinfo!

– Washington DC kör en reklamkampanj för att öka respekten för och motverka fördomar mot transpersoner.

– Har väldigt lite med någonting alls att göra, men var så intressant att jag måste ta med det ändå: Man har hittat förhistoriska ”animerade teckningar” i grottor i Frankrike. Arkeolognörden inom mig ryser av fascination.

En intressant och bra blogg av någon som för ett par år sedan har flyttat från Sverige till Finland. Skriver mycket om jämställdhet och kommenterar ofta debatten för dagen (bland annat tar hon upp Thomas Holméns insändare i Hbl häromdagen och varför det inte är ok att tala om dagistanter.)

Dessutom skulle jag gärna vilja läsa hennes doktorsavhandling: ”När någon jag inte känner frågar vad den handlar om brukar jag svara ‘historia’. De flesta tycker att det räcker. Egentligen handlar den om varför män och kvinnor på medeltiden betedde sig som de gjorde. Vilka rättigheter hade män och kvinnor i Finland och Sverige för 700 år sedan, och varför tyckte samhället att det skulle vara på det viset? Det tycker jag är riktigt spännande. Jag tror nämligen att ju mer vi lär oss om vad män och kvinnor har tyckt om varandra förut, desto mer kan vi förstå av varför män fortfarande tjänar mer än kvinnor, varför många tror att pappor är bättre på att grilla korv och mammor bättre på att byta blöjor och varför i hela friden de flesta verkar tycka att det är så det ska vara.”

– En gammal artikel, men väldigt läsvärd ändå: Norah Vincent tillbringar 18 månader som man och berättar om sina erfarenheter. 

Det var det för den här veckan. Om du har vägarna förbi Göteborg, kom och hälsa på oss på mässan! Du hittar oss i Kulturchocks tidskriftsmonter, B 02:41. Hoppas vi ses där!

Bingo, menskoppar och kvinnor som hatar kvinnor

Dags för fredagslista igen! Här är det som fastnat under veckan som gått, hoppas ni ni gillar’t!

– Sady Doyle skriver om kvinnor som gör filmer för kvinnor som hatar kvinnor.

– Här hittade jag ett intressant bildspel med historiens 50 mest skandalösa klänningar, och en del byxor och kjolar. Det ger en rätt bra bild av  hur lite det ofta krävs för att en kvinna ska chockera världen och hur snäva ramarna för vad som anses korrekt är.

Anti-feminist-bingo! Behöver jag säga mer?

– För ett par veckor sedan skrev jag om ”vaginagate”, och demokraten Lisa Brown som upprörde gubbarna genom att säga ordet vagina högt. Kvinnokroppen, när den inte är tryggt objektifierad, är ju som bekant mest pinsam och jobbig. Försök till exempel ta upp diskussionen bindor vs tamponger vs menskoppar over fredagsölen i kväll och jag lovar att åtminstone någon kommer att harkla sig lite besvärat. Och då har vi ändå möjlighet att faktiskt diskutera alla tre alternativen, för många andra runtom i världen betyder mensen ett mycket större stigma och ofta till exempel utebliven skolgång. Därför är projekt som det här, tre personer som vill introducera menskoppen i Kenya så fantastiska.

– Varför är intervjuer med kvinnliga skådespelare ofta så tråkiga? För att de får tristare frågor. Feminspire samlar bra citat från några som ifrågasatt detta den senaste tiden. Som Scarlett Johanson konstaterade till Robert Downey Jr under en presskonferens. “How come you get the really interesting existential question and I get the rabbit food question?”

– The Vagenda leverar som vanligt (om ni inte läser den här bloggen slaviskt redan är det hög tid att ni börjar!): Top ten wtf-products marketed at women. Vi lever i en vansinnig värld.

– Veckans bildspel: Leland Bobbés vackra och fascinerande Half-Drag-fotoserie. ”My intention with Half-Drag is to capture both the male and the alter-ego female side of these subjects in one image.”

Ha ett fint veckoslut allihop!

OS, Claude Cahun och sexnegativism

Medan jag förbereder mig mentalt för morgondagens Flowfestivalande kommer här veckans länkskörd:

– OS kan ju knappast ha undgått någon, och förhoppningsvis har ingen heller missat att det i år var första gången som alla länder också skickade kvinnor till spelen. The F-word har en sammanfattning av hur det gått för dem.

– Fast, vem bryr sig om hur det går för kvinnorna i deras respektive grenar – eftersom de är just kvinnor ska vi så klart diskutera deras hår i stället. 16-åriga gabby Douglas som vann guld i gymnastik fick nog av alla idiotiska kommentarer om hennes hår: “What’s wrong with my hair? I’m like, ‘I just made history and people are focused on my hair? It can be bald or short, it doesn’t matter about (my) hair.’ She continues: ‘Nothing is going to change. I’m going to wear my hair like this during beam and bar finals. You might as well stop talking about it’.”
– Om du har mycket tid tycker jag att du ska ta dig igenom de här textmassorna om ”sex negativism” och ”sex critic”:

”What of asexuality? What of the fact that many women’s (indeed people’s) experiences of sex are traumatic, abusive or simply indifferent? Why should a whole social justice movement devote itself to the pursuit of orgasm?”

och

But in the present day it is not radical to say that “sex is nice”. If anything, it’s tautological. Sex, for all practical purposes, is defined much of the time as only “that which is nice” – in many feminist discourses, if it is not nice, it is not sex.

– Skrämmande siffror som visar hur en stor del av sexåriga flickor redan ser sig själva som sexobjekt och ”sexighet” som något positivt och eftersträvansvärt.

– Veckans bästa fynd är den fantastiska fotografen Claude Cahun, som på 1920- och 30-talet tog fotografier som kommenterade kön, genus, sexualitet och normer. Fascinerande bilder! Videon är ett collage av hens foton och här hittar du en artikel om hen.

– Jag blir så inspirerad av människor som ser ett problem och sedan på riktigt gör något för att ändra på saken. Tre amerikanska studenter, Emma Axelrod, Elena Tsemberis och Sammi Siegel insåg att det de senaste tjugo åren enbart varit män som modererat de nationella presidentdebatterna, så de startade ett upprop för att det i år ska väljas en kvinna och har redan fått över 120,000 namn på sin lista. Håll tummarna för att de lyckas!

Actresses strike back against ridiculous interview questions-collage!
– Veckan avslutas med ett awesome sätt att påminna folk om att det faktiska är en person en sårar när en twittrar random elaka kommentarer om kända människor:

Bröst, bysthållare och Bewitching Brokers

Efter en paus på en vecka då mitt liv plötsligt bestämde sig för att inse att det är ju faktiskt är sommar är det åter dags för fredagslista! Blir en lite kortare variant i dag, men fyra bra grejer har jag skrapat ihop. Here we go:

– Visste ni att den första kvinnan som ställde upp i presidentvalet i USA hette Victoria C. Woodhull – och hon gjorde det redan 1872! Som om inte det räckte blev hon dessutom första kvinna att öppna en egen bank på Wall Street (hon och hennes syster kallades för The Bewitching Brokers). Fascinerande kvinna. Här hittar du en intressant artikel om hennes liv.

Här hittar du en massa nummer av ett awesome feministiskt zine, Shocking Pink, som gavs ut 1981-82 och 87-91. Veckoslutets läsning fixad!

Arkeologer har hittat en 600 år gammal bh! Och inte bara det, man hittade också ett par av något som ser ut som ultramoderna bikinitrosor – men nix, det är ett par underbyxor för män eftersom ”underpants were considered a symbol of male dominance and power”. Come again? ”Medieval drawings often show a man and a woman fighting for a pair of underpants in a symbolic battle to see who ”wears the trousers” in the family.” Det här kommer helt klart att bli mitt nya favorit-random fact att dra upp i konversationer.

– Är du som jag trött på alla dessa sönderphotoshopade, überperfekta bröst som daskar en i ansiktet så fort man sticker näsan utanför dörren? VARFÖR tror så många reklammakare att vi blir gladare och mer köpsugna av att konfronteras med något som inte går att uppnå hur vi än försöker? Suck. Om du behöver en påminnelse om att människor ser ut på hur många olika sätt som helst, och alla lika normala, kolla in det här fotogalleriet: Have you seen non-sexualized photos of normal breasts?

Och med det önskar jag er en fin helg!

Disneyprinsessor, Amanda Palmer och vaginor

VARNING: Det här inlägget är skrivet av en person i besittning av en vagina och kommer att innehålla ordet vagina tretton (13) gånger.

Okej, nu vet ni det, då kan vi ta itu med veckans länktips:

– Jag har hittat en ny favoritgrej-serie-projekt-thingy! Ladydrawers. Ett suveränt serietecknarkollektiv som bland annat illustrerar skillnader i hur kvinnor och män porträtteras i media, lär dig hur du ritar en kvinnlig seriefigur och undersöker varför det inte funnits någon stor framgångsrik kvinnlig serietecknare. Här hittar du alla serierna på ett ställe!

– Jag hoppas att ingen har missat den fantastiska fotoserien Women struggling to drink water? Att dricka vatten är ju verkligen svårt, så nu finns också tumblrn Men struggling to drink water. (Relaterat: Den roliga salladen och den mindre roliga.)

– Veckans fascinerande fotograf är Eva Besnyö som på 1930-talet som bara 20 år gammal lämnade det fascistiska Ungern för att bli fotograf i Berlin.

– Som barn var jag dödligt förälskad i Aladdin. Jag var tydligen mera open minded då och eventuella av samhället och normer skapade problem med att som människa vara kär i en tecknad figur hade ännu inte gått upp för mig. Däremot har jag inget minne av att någonsin identifiera mig med någon av de olika Disneyprinsessorna. När jag läser den här rankningen av prinsessorna från minst till mest feministiska inser jag att det kanske var en bra grej.

– Mera Disney! Bitch Magazine analyserar hur vi ända från småbarnsåren psykas till att drömma om ett sagobröllop med princessklänning à la Askungen – och vilken bra affär det är för Disney. Dessutom med bonusen ”Råd för unga kvinnor från den Lilla sjöjungfrun”! Visst har du alltid saknat det i ditt liv?

– Amanda Palmer är så sabla cool – varje gång jag råkar på något av hennes projekt blir jag lika glad och pepp. Här är hennes nya musikvideo. Och fan så skönt det är med någon som använder sin egen kropp på sitt eget sätt och visar att kvinnokroppen kan vara annat än ett sexobjekt. Här är någon som är bekväm med sin kropp och med att vara naken och som inte skäms för det. Hurra!

– Hur många slavar har du som jobbar för dig? Jag har 33.

– En månad för sent ramlade jag över Vaginagate. I en debatt om abortlagar i Michigans representanthus i juni avslutade demokraten Lisa Brown sitt tal med orden ”Mr Speaker, I’m flattered that you’re all so interested in my vagina, but ‘no’ means ‘no’.” Varpå hon blev förbjuden att på nytt uttala sig i representanthuset. Vhat, why? undrar man ju. Jo, för hon uttalade det allom förhatliga ordet VAGINA. Herreminje, hur täcktes hon? Skandalöst.
Republikanen Mike Callton sade det som vi alla säkert tänker: ”What she said was offensive. It was so offensive I don’t even want to say it in front of women. I would not say that in mixed company.” Tack Mike för att du försöker skydda mig från en del av MIN EGEN FÖRHATLIGA KVINNOKROPP.

Lisa Brown tog sig ändå friheten att försynt undra: ”If I can’t say the word vagina, why are we legislating [on] vaginas?” sade hon, ”What language should I use?”
Word.

I protest ordnades en läsning av Eve Ensler Vaginamonologer på representanthusets trappor, med en massa fina plakat i publiken. TEAM VAGINA!

(För mera läsning: här är en intressant artikel från Huff Post om Vaginagate och orsakerna bakom: ”the aversion to a woman in a position of power daring to utter the word ”vagina” during a debate on legislation meant to curb abortion rights is symbolic of one of the festering abscesses (yes, there are more than one) infecting the modern GOP: a destructive obsession with turning back the clock to the 1950s on the role of women in society.”

– Ett litet extra bonustips som inte har något med något att göra (eh, för alla mina andra tips är ju så extremt sammanhängande och relevanta …) En sjukt fin flashmob som gav mig rysningar. Flashmobbar kan vara det finaste som finns (min all time favourite är den här – klicka inte på länken om Glee ger dig sura uppstötningar)

Det var den här veckans skörd – nu är det dags att lufta vaginan genom lite nakenbad i skärgården. Veckoslutet inleder vi med några sanningens ord från ingen annan än Nicki Minaj:

Lesbisk rock’n’roll, topless-demo och Girl with a bamboo earring

Det är ju fredag hör ni! Och det betyder förstås länklista. Here we go:

– För ett par veckor sedan länkade jag till Nina Katchadourians fina nytolkningar av gamla porträttmålningar – den här veckan snubblade jag över en annan fotograf med liknande verk. Fotografen Awol Erizku synliggör genom sina nya versioner av gamla kända målningar bristen på diversitet inom den klassiska konsten. Resultatet är otroligt fina foton (länken är en intervju i Huffington post, längst ner finns ett bildspel med några av hans foton).

– Lyssna på Meghan Tonjes, som startat Youtubekanalen Project Lifesize: Just Your Average-Sized Collaboration, ge svar på tal åt fat hate-kommentarer.Perfekt pepp inför veckoslutets eskapader!

– Hur cool är inte Moira Johnston som gått runt topless i new York för att göra folk medvetna om att sedan 1992 finns det en lag som ger kvinnor rätt att vara topless på alla platser där en kille kan röra sig utan skjorta!?

– Jag har en total “jag är en främmande människa som stalkar dig på nätet för du är bara så cool”-crush på Nina Åkestam. I nästan varje blogginlägg hon skriver lyckas hon säga något som får mig att stanna upp och tänka till ett extra varv. Just nu kör hon en egen Almedalsvecka i sin blogg (länk till presentationen av inläggsserien), där hon tar upp allt från kapitalismens förestående kollaps till varför hon är feminist till hur man får ihop att jobba med reklam fast man vill rädda världen. Läs!

– Har du en euro extra? Var med och finansiera den svenska filmen Dyke hard – a lesbian rock’n’roll adventure! Här hittar du filmens kickstarter-sida där filmen beskrivs så här: 

“Dyke Hard, a feature length movie currently being filmed in Sweden, follows a female rock group on their way to a battle of the bands in the big city. Along the way, they team up with a thaiboxer on her way to a martial arts tournament. As they journey, they must battle ghosts, ninjas, cyborgs, prison breaks, evil roller derby girls, a motorcycle gang and a mysterious billionaire who’s doing everything to stop them. Aside from being an action/sci-fi/horror/band movie/road trip/comedy, of course Dyke Hard is also a musical and of course the story takes place in the 1980’s when fashion peaked. In true John Waters spirit it explores female comedy to the shocking max.”

Vi kan ju inte ta risken att en sådan film inte skulle bli av!

– Som avslutning lämnar jag er med den här Nike-reklamen som förhoppningsvis ger er lite lämplig gåshud inför fredagskvällen:

 

Prinsessan Leia, Samuel L. Jackson och kvinnliga orgasmer

Ja. Fredagslista skulle den heta. Och den skulle visst dyka upp varje vecka. Oh well. Eftersom normer och regler ju bara är till för att brytas, tänker jag helt sonika deklarera att det i dag är fredag för en vecka sedan (söndag? vadå söndag?) och presenterar därmed dagens lista:

– Har du lyckats undgå EU- kommissionens dundermiss ”Science is a girl thing”? Då kan du skatta dig lycklig. Jag tänker inte länka direkt till den, helt enkelt för att den gör mig så sabla jag-har-tappat-all-tro-på-mänskligheten-deprimerad, men bloggen It’s okay to be smart skrev ett inlägg som länkar till både intressant bakgrundsinformation och exempel på mera lyckade initiativ.

– Visst vill en inleda nästa vecka med Samuel L. Jackson queering it up? (Relaterat grafisk design-nörderi: om du använder dig av lorem ipsum-text i ditt jobb kommer Samuel L. Ipsum garanterat att göra att det känns lite lättare att gå till jobbet i morgon.)

– Känner du ofta att ditt liv innehåller alldeles för lite sånger om kvinnliga orgasmer? Mm, jag också. But never fear, The Vagenda is hear (extrasuperbonuspoäng till den som vet vilket tv-serie-citat jag just travesterade) och ger dig en lista på de tio bästa låtarna.

– Jag är skamlöst förtjust i twitterature och saker som ”Om Pride and predjudice utspelade sig på Facebook”, så jag kastade mig så klart över Doktor Glas i bloggform. Ett kapitel per dag, funkar förvånansvärt bra!

– Jag gillar att läsa texter som får mig att lysa upp och tänka, ja just det, så är det – bara för att två meningar senare ställa allt på huvudet så att jag igen måste nicka och muttra ja, är det ju. Och så läser man någons kommentar och måste ändra åsikt igen. De här två artiklarna om fenomenet med kvinnor som klär ut sig till Leia i slavbikinin var just sådana. Intressanta analyser av kvinnor och sexism inom nördkultur ur olika perspektiv. Geekfeminism: Oh you sexy geek girls and the problem of self objectification och Olivia Waite: In defence of slave Leia. Dessutom bonus 2 x sexy chewbacca.

– Två fantastiska fotoserier:

  1. Street fashion i början av 1900-talet
  2. Kvinnor inom industrin under andra världskriget

– I vintras diskuterades det en del om extremt könsstereotypa leksaker. Det var Legos nya ”flicklego” jämfört med hur de gjorde reklam på 80-talet, det var Lekmers fina katalog med Spiderman och barnvagnen. Men vad vill egentligen barnen själva ha? Studion Childs own gör syr upp kramdjur baserade på teckningar som barn gjort. Resultaten är otroligt fina: den här var kanske min favorit.

– Som avslutning innan jag beger mig ut för att titta på fotbollsfinalen, en helt suverän låt av Isabel Fay. Hur glad blir man inte av att det finns de som orkar ta strid mot alla haters där ute, och som dessutom gör det så jäkla bra?!

”They call you hater well they’re just jealous
Your constructive pearls of wisdom give me thrills I can’t deny
How will we know if you don’t tell us
We could improve our Youtube channels by ‘fucking off and dying’?”

Omöjliga poser, Barbies misslyckade äktenskap och Batgirl

Det är fredag igen! Puh, den här veckan drog förbi som en virvelvind. Vi har bland annat hittat en ny layoutare (grymma Taika Mannila!), planerat program för Helsingfors bokmässa, ordnat en väldigt lyckad filmvisning och besökt Hangö teaterträff. Däremot har jag ju inte hunnit blogga. Men fredagslista ska det bli i alla fall! Här är grejer som fastnat under veckan:

– Hur ofta hör du vår jämställdhetsminister uttala sig? (Hörde jag någon förvånat fråga ”va, har vi en jämställdhetsminister?” Jeps, nämligen Paavo Arhinmäki) Inte så ofta om du frågar mig, men något gör han tydligen för i går publicerades regeringens jämställdhetsprogram för 2012–2015.

– veckans tema har för mig helt klart varit omöjliga poser och ställningar som kvinnor förväntas förvrida sina kroppar i. Här är tre olika suveräna fotoprojekt som visar absurditeten i det:

  1. Yolanda Dominguez kritik av hur modefotografier framställer kvinnor. ”‘Poses’ is a direct criticism of the absurd and artificial world of glamour and of fashion that magazines present. Specifically, the highly-distorted image of women that they transmit through models that do not represent real women”.
  2. Rion Sabeans hysteriska ”Men-ups”. En bra påminnelse om hur en vant sig vid att ta vissa sorters bilder av kvinnor som något helt normalt, till och med snyggt. Som en retronörd känner jag mig extra träffad.
  3. J. Scott Campbells bild av Mary Jane som sitter hemma på soffan med en kopp te och väntar på Spiderman – med sin kropp vriden på ett sätt som varken ser hälsosamt eller naturlig ut. Vad är väl en kopp skållhett te i skrevet, huvudsaken är ju att man trycker upp brösten så mycket som möjligt. Bilden gav upphov till en tumblrbonanza av folk som försökte imitera posen.

Feminist music geeks feministiska analys av Azaelia Banks låt 212.

– Tyckte du att föregående tips textmassa var lite överväldigande så här en fredag kväll när du egentligen vill vara ute i en park och dricka öl? Kolla då i stället in Ann Friedmans gif-kavalkad från åttonde mars om den vansinniga amerikanska preventivmedelsdebatten.

Dina Goldsteins fotoberättelse om Barbies och Kens dödsdömda äktenskap. Så här beskriver Goldstein verket: ”‘In the doll house’ examines the less than perfect life of B and K. B is a super doll, the most successful doll in the world. Her partner K is grappling with his sexuality and finds himself in a loveless marriage. He struggles with his position in the household and faces his lack of authenticity.”

– Har du någonsin undrat vad som kommer upp om du söker på ”kvinnor” på Facebook? Det har Nanna Johansson gjort och hennes resultat är minst sagt intressanta. Hör du till dem som ”tycker att kvinnor faktiskt kan”? Eller till dem som ”blir en smula irriterade i sällskap med kvinnor”? Nanna har hittat grupperna just för dig!

Nu är det dags för mig att ta den där ölen i den där parken (föregående tips lärde ju oss dessutom att öl är bättre än kvinnor). Så jag önskar er ett fantastiskt veckoslut med den lika fantastiska Batgirl. Trevlig fredag!

Följ

Få meddelanden om nya inlägg via e-post.